Bröstcancer

 

                 Genetiskt skräddarsydd cancerbehandling som specifikt biter  på bröst och äggstockscancer

                                        

 

                                                                 För att en cell ska kunna bli en cancercell och växa ut till en tumör

                                                                 krävs ofta flera genetiska förändringar. För att åstadkomma dessa

                                                                 förändringar har i princip alla cancerceller förlorat förmågan att

                                                                 kontrollera att arvsmassan är hel, de uppvisar genetisk instabilitet.     

                                                                 Nästan alla tumörer är alltså genetiskt instabila, ungefär som ett

                                                                 bord med tre ben. Om vi lär oss att förstå vilket ben som cancern

                                                                 tappat så kan vi rycka ett till ben så att cancern faller samman och

                                                                 dör. Vanliga celler skulle inte behöva drabbas eftersom de fort-

                                                                 fortfarande har tre ben att stå på.

 

                                                                 De flesta effektiva cytostatika vi använder idag för att behandla och

                                                                 bota cancer är väldigt trubbiga och orsakar mycket biverkningar och

                                                                 därmed mycket smärta. Behandlingsmetoderna är ofta mutagena och

                                                                 kan ibland själva orsaka nya tumörer. Det finns ett stort behov att ta

                                                                 fram nya effektiva behandlingar som i högre grad utnyttjar de

                                                                 specifika förändringar som finns i tumörcellerna.

 

                                                                 I Professor Thomas Helledays forskargrupp inriktar man sig nu på att

                                                                försöka förstå hur andra tumörformer är genetiskt instabila, i syfte

                                                                att utnyttja deras svaghet för att kunna skräddarsy nya behandlingar.

                                                                Personligen är han övertygad om att denna strategi kommer att

                                                                lyckas och att man snart kommer, från dem och andra forskargrupper,

                                                                få se fler nya behandlingsmetoder för olika cancerformer. Inte bara

                                                                bröst- och äggstockscancer.

 

                                 Läs mer på Pofessor Thomas Helledays forskningssida vid Stockholms Universitet.

                                        

 

                     Pengar från Svenska Smärtafonden finansierar två forskare som arbetar med detta projekt:

                                  

 

 

                                                                               Ann-Sofie Johansson, 34 år, Doktor, Cancerforskare. Disputerade

                                                                               vid Uppsala Universitet och är nyligen hemkommen från Cambrige.

                                                                               Nu verksam vid Stockholms Universitet. PARP-hämmare är en

                                                                                lovande behandlingsmetod mot bröstcancer. Dessa verkar då DNA

                                                                                kopieras. Ann-Sofie undersöker vad PARP har för betydelse vid

                                                                 DNA-Kopiering.

 

                                                                           

 

 

                                                                               Diana Muftic, 23 år Doktorand. Magisterexamen i molekylärbiologi

                                                                               vid Stockholms Universitet och forskarutbildad på Karolinska

                                                                               Institutet. Diana undersöker hur andra proteiner än PARP är

                                                                               involverade vid DNA-Kopiering. Informationen är viktig för att

                                                                               identifiera nya behandlingsvägar för bröstcancer.

 

                                                                                   Tillbaka

 

 

                                                                                                         Svenska Smärtafonden

                                                                                                         S:t Larsg. 32 A

                                                                                                         582 24 Linköping

                                                                                Tel: 013-127920  (tisd-onsd. kl 12.00-13-00)

 

 

 

                                

 

                                  

                      

                                                                 Svenska Smärtafonden © 2007 • Privacy Policy • Terms of Use

           

 

 

                                   

                                 

 

                      

 

           Tillbaka